Försörjningsbörda är ett mått på hur många varje arbetande person försörjer. I Sverige har försörjningsbördan ökat i takt med att befolkningen blir äldre, färre arbetar och fler lever på bidrag.
Missa inga viktiga nyheter och guider – Nyhetsbrev
Vad innebär försörjningsbörda egentligen?
Försörjningsbörda handlar om hur många personer varje sysselsatt individ i praktiken försörjer. Försörjningen gäller inte bara barn och äldre, utan också vuxna som inte jobbar – som studenter, sjuka eller arbetslösa. När vi pratar om försörjningsbörda menar vi alltså alla som inte bidrar ekonomiskt, men som ändå får stöd via skatter.
Om försörjningsbördan till exempel är 2, vilket den ungefär är 2025, betyder det att varje arbetande person försörjer sig själv och ytterligare en person. Det här påverkar hur mycket vi alla måste bidra med för att vår gemensamma välfärd ska fungera.
Urklipp från SCB, Sysselsättningsprognosen 2024
Vad påverkar försörjningsbördan?
Det är flera saker som påverkar försörjningsbördan i Sverige. Bland annat hur många som faktiskt arbetar och hur många som står utanför arbetsmarknaden. Om färre jobbar, samtidigt som fler blir äldre och lever längre, ökar trycket på de som arbetar.
Dessutom bidrar låg sysselsättning bland invandrade grupper och ökad sjukskrivning till att försörjningsbördan stiger. Det innebär att färre ska försörja fler – vilket gör det svårt att finansiera skola, vård och pensioner.
Vad kan vi göra åt den växande försörjningsbördan?
För att minska försörjningsbördan behöver fler börja arbeta. Framför allt måste integrationen bli bättre och fler måste ha rätt utbildning. Vi måste också göra det lättare för äldre att jobba längre om de vill.
Genom att få fler i arbete kan vi dela på bördan och säkra välfärden. Annars riskerar vi att skatterna höjs för dem som redan jobbar – eller att välfärden försämras.
Aktuell statistik om försörjningsbördan i Sverige
-
Försörjningskvoten i Sverige var 77 år 2023, vilket innebär att det fanns 77 personer utanför arbetsför ålder per 100 personer i arbetsför ålder .
-
Endast 4 miljoner av Sveriges befolkning är helt självförsörjande, vilket betyder att de försörjer sig själva utan bidrag eller stöd .
-
Mer än hälften av Sveriges kommuner har en försörjningskvot över 90, vilket innebär att på 100 personer i arbetsför ålder går det 90 som inte är i arbetsför ålder .
Vanliga frågor om försörjningsbörda
Vad är skillnaden mellan försörjningsbörda och försörjningskvot?
-
Försörjningsbörda tar hänsyn till hur många varje arbetande person försörjer, inklusive sig själv.
-
Försörjningskvot är ett demografiskt mått som visar förhållandet mellan personer utanför arbetsför ålder och de i arbetsför ålder, utan att ta hänsyn till sysselsättning.
Hur påverkar en hög försörjningsbörda mig personligen?
En hög försörjningsbörda kan leda till högre skatter och minskade resurser för offentliga tjänster som vård, skola och infrastruktur, vilket påverkar din vardagsekonomi.
Varför ökar försörjningsbördan i Sverige?
Faktorer som bidrar inkluderar en åldrande befolkning, lägre födelsetal och lägre sysselsättningsgrad bland vissa grupper, särskilt utrikes födda.
Hur ser framtiden ut för försörjningsbördan i Sverige?
Prognoser visar att försörjningskvoten kan öka till 89 år 2070, vilket innebär att varje person i arbetsför ålder måste försörja fler personer utanför arbetsför ålder .
Vad kan göras för att minska försörjningsbördan?
Åtgärder inkluderar att öka sysselsättningen, särskilt bland grupper med låg arbetskraftsdeltagande, förbättra integrationen och uppmuntra äldre att arbeta längre.
