Hur bestäms din årliga lönejustering? När de centrala förhandlingarna mellan fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna är klara och en överenskommelse om exempelvis en viss procentuell löneökning för det kommande året har nåtts, sker nedan steg rent praktiskt.

Vad är en lönejustering — egentligen?

En årlig lönejustering är den ökning av din lön som följer av kollektivavtalade förhandlingar mellan fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna. Det är alltså inte en ”bonus” eller ”belöning”, utan en planerad kompensation för inflation, produktivitet, marknadsnivåer och löneutveckling inom din bransch.

Vill du läsa samtliga artiklar jag har om lön så har jag samlat allt på min översiktssida om Lön.

Varför görs lönejusteringar varje år?

Det finns fem huvudanledningar:

• Inflation – för att du inte ska få minskad köpkraft år för år.
• Produktivitetsutveckling – om branschen går bra förväntas lönerna följa med.
• Marknadsläge – för att arbetsgivare ska kunna behålla kompetens.
• Avtalsrörelsen – Sverige har en lång tradition av centrala löneavtal.
• Lönekarriär – löner ska öka i takt med erfarenhet.

Hur bestäms procentsatsen centralt?

I Sverige används märket, som sätts av industrins förhandlingar (Industriavtalet). Märket fungerar som norm för alla andra branscher.

– Sätter industrin märket på 3,5 %, följer ofta alla andra efter.
– Detta ska säkerställa att lönerna inte driver upp inflationen okontrollerat.

1. Avtalet godkänns och kommuniceras

• Godkännande: Både fackets och arbetsgivarens centrala organisationer godkänner avtalet.
  Fackens centrala organisationer i Sverige är LO, TCO och Saco.
  Din arbetsgivares centrala organisationer kan vara Svenskt näringsliv (privat sektor), Industriarbetarna (privat sektor), Teknikföretagen, SKR (kommuner och regioner) och Arbetsgivarverket (statliga myndigheter) m.m.
• Kommunikation: Det centrala avtalet offentliggörs och skickas till din lokala fackklubb och arbetsgivare. Det innehåller detaljer om löneökningen, tidsramen och eventuella andra villkor.

Om du vill förstå hur fackförbund och kollektivavtal fungerar i praktiken, har jag skrivit en guide som förklarar det

2. Lokala förhandlingar inleds

• Anpassning till arbetsplatsen: Centrala avtal ger ofta ramarna, men dina lokala fackliga representanter och arbetsgivare förhandlar om hur löneökningen ska fördelas på arbetsplatsen.
• Kriterier för fördelning: I de lokala förhandlingarna kan man diskutera exempelvis:
  – Om alla ska få samma procentsats.
  – Om vissa grupper eller individer ska prioriteras (t.ex. baserat på prestation eller ansvar).

Tips: Många blandar ihop lönerevision och löneförhandling – men det är inte samma sak. Här går jag igenom skillnaden: Skillnaden på lönerevision och löneförhandling

3. Arbetsgivaren planerar lönejusteringen

• Ekonomisk planering: Arbetsgivaren gör budgetanalyser för att säkerställa att löneökningarna ryms inom företagets ekonomi.
• Dialog med facket: Arbetsgivaren samråder med facket om eventuella utmaningar och justeringar.

4. Information till anställda

• Den enskilda löneförändringen diskuteras ofta individuellt mellan anställda och deras närmaste chef, särskilt om löneökningen varierar från person till person. Så när din chef pratar med dig gällande lönejusteringen så har hen fått en “pott med pengar” som ska fördelas ut inom hens arbetsgrupp. Den summan pengar baserar sig på företagets totala ökade lönekostnader.
  Exempel: Om kollektivavtalet anger en löneökning på 4 %, och företagets totala lönekostnad är 10 miljoner kronor, innebär det att 400 000 kronor ska fördelas bland alla anställda, de pengarna fördelas ut per chef som sedan fördelar ut dem till sin arbetsgrupp.

Potten fördelas ofta utifrån kriterier som kan inkludera:

• Prestation: Hur väl den anställde har uppfyllt sina mål.
• Ansvar: Högre ansvar kan motivera en större del av potten.
• Kompetens och utveckling: Ökad kompetens kan leda till en större del av lönepotten.
• Marknadsanpassning: Löner kan justeras för att matcha marknadsläget.

5. Löneökningen implementeras

• Retroaktivitet: Om avtalet har tagit tid att slutföra kan löneökningen vara retroaktiv från det datum som anges i det centrala avtalet. Retroaktiv lön betalas ut som en klumpsumma

När får man reda på sin nya lön?

Det varierar, men generellt:

• Centralt avtal klart: mars–maj
• Lokala förhandlingar: april–juni
• Individuella samtal: maj–augusti
• Lönen införs: oftast retroaktivt från 1 april, 1 maj eller 1 juni beroende på avtal

Vanliga frågor

1. Kan arbetsgivaren vägra höja min lön?
   Om det finns kollektivavtal: Nej. Men hur mycket du får varierar.
2. Får jag se hur potten har fördelats?
   Den är ofta hemlig av integritetsskäl. Du ser bara din egen del, inte kollegors.
3. Kan jag förhandla min individuella ökning?
   Ja, i lönesamtalet kan du alltid argumentera för en högre del av potten.
4. Kan jag få 0 % trots avtalad ökning?
   Ja, om avtalet är s.k. individuellt och differentierat. Det är inte ovanligt.
5. När kommer pengarna?
   När HR har implementerat ändringen – ofta 1–3 månader efter att lokala förhandlingar avslutats.
6. Vad händer om du saknar kollektivavtal?
   Arbetsgivaren bestämmer helt själv. Då finns inga garanterade höjningar, inga potter, ibland individuella samtal, ibland ingenting

Niklas Bergh driver sociala media kontot @Vardagsekonomi på Instagram, TikTok och Facebook och har ett stort intresse för allt som rör privatekonomi