Det kan kännas självklart att folk jobbar, men så många av svenskarna arbetar faktiskt inte. År 2024 var bara 49 procent av befolkningen i arbete enligt ekonomifakta. Det betyder att varje person som har ett jobb i praktiken försörjer sig själv – och en till.
Missa inga viktiga nyheter och guider – Nyhetsbrev
Inte lathet
De som inte arbetar är inte lata. Många är barn, pensionärer eller studerar. Andra är sjukskrivna eller arbetslösa. Men det förändrar inte det faktum att färre jobbar än vad många tror.
Så många av svenskarna arbetar – resten behöver hjälp
När så många av svenskarna arbetar och andra grupper inte bidrar med skatt, ökar trycket på dem som gör det. Skattepengarna ska räcka till skola, pensioner, vård och bidrag. Den här ekonomiska tyngden kallas försörjningsbörda – och den ökar.
Vi kan inte låta färre försörja fler hur länge som helst. Lösningar kan vara att höja pensionsåldern eller att fler invandrar och arbetar. Men det räcker inte.
Vad är försörjningsbörda egentligen?
Försörjningsbörda handlar om hur många personer varje yrkesarbetande måste “bära” ekonomiskt genom skatteinbetalningar. Det inkluderar barn, pensionärer och andra som inte jobbar. Ju färre som arbetar, desto tyngre blir bördan för de som gör det. Det är ett mått som påverkar hur vi planerar välfärden – och skattepolitiken.
Hur påverkar det här din privatekonomi?
När så många av svenskarna arbetar och resten försörjs via skatten, blir det högre tryck på offentliga utgifter. Det kan betyda höjda skatter, lägre bidrag eller mindre pengar till skola och vård. För dig kan det i praktiken innebära mindre kvar i plånboken – eller att du måste ta ett större ansvar för din framtida pension. Läs om hur du säkrar din pension här.
Så kan vi förbättra läget
Vi måste också bli bättre på att använda den arbetskraft vi redan har. Unga behöver få jobb snabbare, och folk måste kunna byta jobb enklare. Samtidigt måste hela samhället bli mer effektivt.
Om fler jobbar, minskar trycket på dem som redan gör det. Och det är bra för allas privatekonomi.
Statistik: Hur har sysselsättningen förändrats över tid?
År 2000 arbetade cirka 51 % av befolkningen. 2024 är siffran 49 %. Det låter som en liten förändring, men det är tusentals färre i arbete – samtidigt som andelen äldre har ökat snabbt. Prognoser visar att andelen pensionärer kommer att fortsätta stiga till minst 23 % år 2035. Det betyder att ännu färre kommer behöva försörja ännu fler.
Skillnaden mellan sysselsättningsgrad och arbetslöshet
För att räknas som sysselsatt behöver du faktiskt bara ha jobbat minst en timme under en särskild vecka, den så kallade referensveckan. Det kan vara som anställd, egen företagare eller till och med om du hjälper till i ett familjeföretag.
Sysselsättningsgraden visar hur stor del av befolkningen i arbetsför ålder som har ett jobb. Ofta räknas personer mellan 15 och 74 år till den här gruppen, men ibland används andra åldersintervall – som 16–65 eller 20–65 år.
Och hur räknas då arbetslöshet? Jo, du räknas som arbetslös om du inte jobbar men har sökt jobb de senaste fyra veckorna, kan börja inom 14 dagar, eller om du har ett jobb som du snart ska börja – inom tre månader.
Till skillnad från sysselsättningsgraden, som mäts mot hela befolkningen i arbetsför ålder, mäts arbetslösheten i relation till arbetskraften. Det innebär att man bara tittar på gruppen som består av både de som jobbar och de som aktivt söker jobb.
5 vanliga frågor om ämnet
Varför arbetar inte fler?
Många är för unga, för gamla eller sjuka. Andra saknar rätt utbildning eller jobberfarenhet.
Vad är en rimlig försörjningsbörda?
En låg börda innebär att många arbetar, vilket stärker välfärden. En hög börda är ohållbar långsiktigt.
Hur räknar man ut försörjningsbördan?
Man delar antalet icke-arbetande med antalet arbetande – och får ett mått på belastningen.
Hur kan jag bidra till att sänka bördan?
Genom att arbeta, betala skatt och stödja andra att göra detsamma – exempelvis genom mentorskap eller volontärinsatser.
Kan försörjningsbördan minska trots fler pensionärer?
Ja, om fler unga och invandrare börjar jobba snabbare och om produktiviteten ökar i samhället.
