Så väljer du rätt sparkonto. Att skaffa sig rätt sparkonto handlar om att få mer av dina pengar utan krångel och med rätt val växer ditt sparande snabbare, samtidigt som du behåller trygghet och kontroll över pengarna.
Vill du läsa allt jag skrivit om sparande på sparkonto? Kolla in min samlingssida för sparkonto.
Vad är egentligen ett sparkonto?
Ett sparkonto är den enklaste sparformen du kan använda. Du sätter in pengar, banken betalar ränta och du tar låg risk. Till skillnad från investeringar svänger inte värdet, därför passar sparkonto bra för tryggt sparande. Du vet exakt hur mycket pengar du har, och hur mycket ränta du får.
Är du osäker på grunderna kan du läsa mer i vår genomgång av vad ett sparkonto är och hur det fungerar.
När är sparkonto bättre än andra sparformer?
Sparkonto passar bäst när du sparar till något du behöver inom kort. Det gäller till exempel buffert, semester eller större inköp. Ska pengarna användas inom ett till tre år är sparkonto ofta bättre än fonder. Du slipper risken att marknaden faller precis när du behöver pengarna.
Enligt en rapport från Finansinspektionen har hälften av svenskarna mindre än 10 000 kr i buffertsparande på ett sparkonto, och bara tre av tio har mer än 50 000 kr tillgängligt.
Steg 1: Börja med räntan
Räntan styr hur snabbt pengarna växer, men du ska alltid titta på den faktiska sparräntan. En högre ränta över tid ger mer pengar med hjälp av ränta-på-ränta effekten.
Vill du maximera räntan kan du läsa min guide om hur du skaffar ett sparkonto med hög sparränta.
Vill du själv räkna på hur snabbt pengarna kan växa kan du testa min ränta-på-ränta-kalkylator.
Steg 2: Välj bindningstid
Du kan antingen välja ett sparkonto utan bindningstid eller med bindningstid. En bindningstid innebär att du låser fast dina pengar på sparkontot under en viss period. Oftast brukar ett sparkonto med bindningstid ge en högre sparränta än ett sparkonto utan bindningstid.
Steg 3: Välj rörlig eller bunden ränta
Räntan du blir erbjuden kan antingen vara rörlig eller bunden. Att den är rörlig innebär att banken får lov att ändra sparräntan du får närsomhelst. En bunden ränta innebär tvärt om, att den ränta du fick när du satt in dina pengar är den som gäller.
Steg 4: Tänk igenom uttagsreglerna
Alla sparkonton fungerar olika, därför måste du kontrollera hur uttag fungerar i praktiken. Om du ska ha ett buffertsparande kräver det att du ska ha fria uttag, eftersom oväntade utgifter snabbt kan uppstå. Sparar du istället långsiktigt kan du acceptera begränsningen att du inte kan ta ut pengarna när du vill. Oftast är det då begränsat till ett par tillfällen per år eller först efter bindningstiden gått ut.
Steg 5: Säkerställ statlig insättningsgaranti
Insättningsgarantin skyddar dina pengar om banken går i konkurs, därför är den helt avgörande. Skyddet gäller upp till 1 150 000 kronor per person och bank (2026), vilket ger viktig trygghet. Saknas garantin väljer du bort kontot direkt, även om räntan verkar lockande.
Steg 6. Läs villkoren noggrant
De flesta sparkonton är avgiftsfria, men villkor kan ändå påverka ditt sparande negativt. Vissa banker kräver minsta insättning, medan andra begränsar uttag. Ett bra sparkonto känns enkelt, tydligt och fritt från överraskningar.
All den här informationen finns i min jämförelse av sparkonton – så in och kika på min Sparkontoväljare!
5 vanliga frågor om sparkonto
- Är sparkonto helt riskfritt?
Nej, men risken är mycket låg om kontot omfattas av insättningsgarantin. - Ska jag välja utan bindningstid eller med?
Välj utan för buffert och flexibilitet, med bindningstid för pengar du inte behöver på ett tag. - Hur ofta betalas räntan ut?
Det varierar mellan banker, därför ska du alltid kontrollera ränteutbetalningen. Men oftast månadsvis eller årsvis. - Kan jag ha flera sparkonton samtidigt?
Ja, och det kan vara smart för att separera olika sparmål. - Hur vet jag att räntan inte sänks?
Det vet du inte, men om räntan är rörlig så finns det en risk men är den bunden så är den säker.
Uppdaterad 2026-01-06
