Ett framgångsrikt fondsparande handlar sällan om att göra snabba förändringar. Tvärtom är det ofta de långsiktiga och genomtänkta besluten som ger bäst resultat.
Läs alla guider jag har om fonder på min huvudsida om fonder
Enkelt upplägg
För de flesta sparare räcker det långt med ett enkelt upplägg bestående av ett fåtal breda fonder med låga avgifter. Den största risken är sällan att portföljen är för enkel, utan att den är för dyr, för koncentrerad eller inte anpassad efter när pengarna ska användas.
Är du osäker på hur du bygger upp ett enkelt och långsiktigt fondsparande? I guiden Så sparar du i fonder går jag igenom hur du kommer igång steg för steg.
Börja med att fundera över sparmålet
Den norska tidningen Dine Penger lyfter fram att den viktigaste frågan är när pengarna ska användas. Svaret avgör hur stor risk sparandet bör ha. Kapital som ska användas inom några få år lämpar sig normalt bättre för placeringar med lägre risk (räntefonder eller sparkonto), medan pengar som kan ligga kvar i tre år eller längre ofta kan investeras mer offensivt i breda indexfonder. Det gäller inte minst pensionssparande, där placeringshorisonten många gånger är lång även efter pensioneringen.
Ett vanligt misstag är att behandla allt sparande på samma sätt. Bufferten, semesterkassan, barnens sparande och pensionskapitalet fyller olika funktioner och bör därför inte nödvändigtvis ha samma risknivå.
Om du vet vad du sparar till blir det också lättare att välja rätt risknivå. Testa gärna Sparmål-räknaren och se hur mycket du behöver spara för att nå ditt mål.
Små avgifter kan bli stora kostnader
Skillnaden mellan en fondavgift på exempelvis 0,2 och 1,2 procent kan verka obetydlig från år till år. Men eftersom avgiften tas ut löpande minskar den kapitalet som ska fortsätta växa, vilket gör att effekten blir betydande över tid. Finansinspektionen har tidigare varnat för att höga fondavgifter kan kosta sparare stora belopp under ett långt sparande. Myndigheten pekar också på att det finns stora avgiftsskillnader mellan indexfonder och aktivt förvaltade fonder. En hög avgift behöver inte vara ett problem om fonden erbjuder ett tydligt mervärde genom exempelvis en genomtänkt strategi eller skicklig aktiv förvaltning. Men om fonden i praktiken följer index samtidigt som avgiften motsvarar en aktiv fond kan det finnas anledning att överväga andra alternativ.
Finansinspektionen publicerar också löpande statistik över de vanligaste fondavgifterna i Sverige, vilket gör det enklare att jämföra olika fondtyper innan du väljer fond.
Vill du se hur stor skillnad även små avgifter kan göra över tid? Prova Ränta på ränta-kalkylatorn och jämför olika avgifter och avkastningsnivåer.
Undvik att bedöma fonden på kort sikt
Att en fond utvecklas svagt under ett enskilt år betyder inte att den är ett dåligt val. Börsen rör sig i cykler och även kvalitetsfonder kan under perioder prestera sämre än marknaden. Den som byter fond efter varje tillfällig nedgång riskerar att sälja när kurserna är låga och köpa in sig först efter att marknaden redan återhämtat sig. En bättre strategi är att göra en genomgång av sparandet ungefär en gång om året. Då kan du bedöma om fonden fortfarande motsvarar dina behov, om avgiften är rimlig och om risknivån fortfarande passar din situation. Vid utvärderingen bör fonden jämföras med ett relevant index. En globalfond bör exempelvis ställas mot ett globalt aktieindex, medan en Sverigefond bör jämföras med den svenska aktiemarknaden. Om fonden under lång tid utvecklas betydligt sämre än liknande alternativ utan tydlig förklaring kan det vara läge att se över innehavet.
Börsen har alltid rört sig i perioder av upp- och nedgångar. I artikeln Historisk avkastning på börsen kan du se hur marknaden utvecklats över längre tidsperioder.
För stor koncentration innebär högre risk
En annan varningssignal är ett alltför smalt fondsparande. Den som enbart investerar i exempelvis teknikfonder, branschfonder eller ett enskilt land blir mer beroende av utvecklingen inom just den marknaden. När utvecklingen är stark kan avkastningen bli hög, men om trenden vänder kan värdet falla kraftigt. För den som sparar långsiktigt är därför en bred riskspridning ofta viktigare än att försöka hitta marknadens nästa vinnare. En global indexfond fungerar därför som en bra grund för många sparare eftersom den ger exponering mot ett stort antal företag, branscher och länder.
Om du vill ha en bred riskspridning utan att själv välja enskilda fonder kan Fondrobotväljaren hjälpa dig att hitta en fondrobot som passar dina behov.
Anpassa risken efter hur nära målet du är
Risknivån bör förändras i takt med att sparmålet närmar sig. Den som har flera decennier kvar till uttag har vanligtvis större möjlighet att hantera tillfälliga börsnedgångar än den som behöver pengarna inom ett par år. För den som närmar sig pension behöver det inte innebära att alla aktiefonder ska säljas. Däremot kan det vara klokt att ha de pengar som ska användas under de närmaste åren placerade i tryggare alternativ som tex sparkonto. På så sätt minskar risken att behöva sälja aktiefonder när börsen tillfälligt står lågt.
För den som vill ha ett sparande där risknivån successivt anpassas över tid kan en fondrobot vara ett alternativ. I guiden Så enkelt börjar du spara i en fondrobot – steg för steg visar jag hur det fungerar.
Ett enkelt upplägg räcker ofta
Ett framgångsrikt fondsparande behöver inte innehålla många olika fonder. För många investerare fungerar en billig global indexfond som en stabil bas, kompletterad med exempelvis en Sverigefond eller räntefonder beroende på sparmål, tidshorisont och risktolerans.
Det viktigaste är att fonderna är anpassade efter dina egna förutsättningar. Om de inte längre stämmer överens med ditt mål eller den risk du är beredd att ta finns det skäl att se över sparandet. Det betyder inte alltid att hela portföljen behöver göras om – men du bör alltid veta varför du äger de fonder du har.
Känner du dig redo att börja investera? I guiden Så köper du din första fond visar jag hur du går från sparmål till ditt första fondköp.
Jämför Fondrobotar och Fondmäklare






