Räntefond eller sparkonto är en vanlig fråga när du vill spara tryggt men ändå få lite avkastning. Många står inför valet eftersom båda alternativen känns säkra, men de fungerar på olika sätt. Därför är det viktigt att förstå skillnaderna innan du bestämmer dig.
Vill du fördjupa dig mer i sparkonton så kan du läsa mer på min huvudsida om sparkonton.
Risk, tillgänglighet och tid
När du jämför räntefond eller sparkonto handlar det i grunden om risk, tillgänglighet och tidshorisont. Samtidigt spelar ränteläget och ditt eget mål stor roll. Låt oss reda ut vad som passar bäst i olika situationer.
Vad är ett sparkonto?
Ett sparkonto är ofta det första steget i ett sparande. Du sätter in pengar hos en bank och får sparränta på beloppet, dessutom omfattas kontot i princip alltid av den statliga insättningsgarantin. Det gör att många upplever sparkontot som tryggt och enkelt. Du vet i förväg vilken ränta du får, även om den ibland kan ändras över tid. Samtidigt kan du ofta ta ut pengarna snabbt, ibland direkt. Därför passar sparkonto bra för buffert eller pengar du kan behöva inom kort.
Om du vill förstå grunderna ännu bättre, till exempel hur räntan sätts och varför sparkonton ses som ett tryggt sparande, kan det vara värt att läsa mer om vad ett sparkonto faktiskt är.
Vad är en räntefond?
En räntefond investerar i räntebärande värdepapper. Det innebär att du investerar i en fond som lånar ut pengar till en stat, kommun, bank eller företag och i utbyte får ränta under en viss tid. Vanliga sådana lån är statsobligationer eller företagsobligationer. Din avkastningen kommer från räntor och värdeförändringar i dessa papper. Det innebär lite högre risk än sparkonto, men ofta också högre potential. Värdet på en räntefond kan både gå upp och ner. Samtidigt svänger den oftast mindre än aktiefonder. Därför används räntefonder ofta som ett mellanting mellan sparkonto och aktier.
Risk och trygghet i praktiken
Sparkontot ger hög trygghet tack vare insättningsgarantin. Du riskerar inte att förlora ditt kapital så länge du håller dig inom garantibeloppet. Det ger lugn, särskilt i oroliga tider. En räntefond saknar insättningsgaranti. Istället sprider fonden risken över många lån. Trots det kan värdet falla tillfälligt, särskilt om marknadsräntorna (statsobligationer, bostadsobligationer, företagsobligationer) stiger snabbt. Därför kräver räntefond lite mer tålamod.
Tryggheten med sparkonto handlar inte bara om insättningsgaranti, utan också om vilka begränsningar och kompromisser som finns jämfört med andra sparformer, något jag går igenom mer detaljerat i min genomgång av för- och nackdelar med sparkonto.
Avkastning över tid
Sparkontots avkastning följer ränteläget, är styrräntan låg så är sparräntan låg. Därför kan sparkontot ibland ge negativ real avkastning efter inflation. Räntefonder kan ge bättre avkastning över tid, särskilt vid stabilt ränteläge. Samtidigt varierar resultatet mer från år till år. Därför passar räntefond bättre om du kan låta pengarna jobba ett tag. Enligt en färsk undersökning saknar många svenskar grundläggande koll på vilken ränta de faktiskt får på sitt sparkonto, vilket i förlängningen kan kosta hushållen miljarder i uteblivna ränteintäkter varje år.
Eftersom räntan kan skilja mycket mellan banker kan valet av sparkonto göra stor skillnad över tid, därför kan det vara klokt att läsa min steg-för-steg-guide om hur du väljer rätt sparkonto.
Skatten är avgörande för din avkastning
När du sparar pengar på ett sparkonto så kommer du beskattas med 30% av din vinst. När du investerar i räntefonder via ett ISK så kommer du beskattas 1,065% (2026) på ditt investerade kapital – vilket innebär att din avkastning måste vara högre än 1,065% annars är investeringen en förlustaffär. Under 2026 så kan du dock investera 300 000 kronor i ett ISK utan att “drabbas” av skatten men om du har mer än det så beskattas varje krona med 1,065%. Så har du mindre än 300 000 kronor på ett ISK – investera via ISK. Om du har mer än 300 000 kronor på ett ISK – investera kronorna över 300 000 via ett fondkonto istället. På ett fondkonto så beskattas du med 30 % av din vinst.
Tillgänglighet och flexibilitet
Med sparkonto har du oftast full tillgång till pengarna. Du kan använda dem när något oväntat händer vilket gör sparkonto perfekt för buffertsparande. Räntefonder kräver att du säljer fondandelar för att få loss pengar vilket tar ofta några bankdagar. Därför bör du inte placera ditt buffertsparande eller kortsiktiga sparande (mindre än 3 år) i en räntefond.
Räntefond eller sparkonto vid olika mål
Om du sparar till en buffert väljer du nästan alltid sparkonto. Du behöver trygghet och snabb tillgång samtidigt som du vill undvika risk. Om du sparar till något om tre år kan en räntefond fungera. Du tar lite risk men får chans till bättre avkastning. Därför kan kombinationen av sparkonto och räntefond vara smart.
Om du redan har pengar placerade i fonder eller på ISK och funderar på om en del istället bör flyttas till sparkonto, kan min guide om att flytta pengar från ISK till sparkonto ge tydlig vägledning.
Kombination kan vara lösningen
Du måste inte välja antingen eller. Många använder både räntefond och sparkonto i sitt sparande, för på så sätt sprider du riskerna och anpassar efter behov. Du kan till exempel ha bufferten på sparkonto. Samtidigt placerar du överskott i en räntefond. Det ger både trygghet och möjlighet till tillväxt.
Vanliga misstag att undvika
Ett vanligt misstag är så klart att lägga bufferten i en räntefond. Då riskerar du att behöva sälja vid fel tillfälle. Ett annat misstag är att låta stora summor ligga på ett konto med låg ränta för länge. Tänk igenom varför du sparar och anpassa sedan valet mellan räntefond eller sparkonto efter målet. Det ger bättre kontroll och mindre stress.
Uppdaterad 2026-01-30
