Vardagsekonomi

Hur gör man en budget?

Budget, ett ord som inte är det mest tillfredsställande ordet i folks öron. Jag förstår, det är inte det man brukar förknippa med skratt, glädje och vårsol men för att din privatekonomi ska fungera bra så är den ett måste.

I den här artikeln svarar jag på frågan ”hur gör man en budget?”

Och nej, du behöver inte undersöka varenda gammal utgift – det viktiga är att du får en bild av dina Inkomster och Återkommande Utgifter.  Efter det kan du fatta beslut om hur mycket du vill spendera på respektive utgift eller om du vill ta bort en utgift helt. Jag förmodar nämligen att du vill spendera mer pengar på det som är roligt än på det som inte ger dig något särskilt?  Vill du bli coachad att ta fram en verklighetsbild av din ekonomi eller vill du till och med att vi ska hjälpa dig att göra den? Gå vårt Coachingprogram så kommer du få mer pengar över efter alla räkningar är betalda och en minskad stress över din ekonomi. 

Vad är en budget?

Innan vi går djupare in i hur du gör en hushållsbudget så underlättar det för dig att förstå vad en budget är.

Själva ordets betydelse har Svenska Akademiens Ordlista beskrivit som ”plan över beräknade in­komster och ut­gifter t.ex. för ett år”.

Med andra ord så antecknar du ner vilka som är dina inkomster (t.ex. lön, pension, bidrag o.s.v) och utgifter (allt som påverkar ditt konto negativt). 

Om du följer vår metodik behöver du bara anteckna ner de utgifter som är återkommande. De pengar som spenderas på nöjen är i vårt fall inte intressant. Jag återkommer till hur man gör en budget längre ner på inlägget.

Gör en enkel budget och lär dig hur du strukturerar din ekonomi gratis på vår Youtubekanal Vardagsekonomi.

Varför gör man en budget?

Det korta svaret är ”för din egen skull”. Det känns oerhört skönt att veta att din ekonomi går ihop. På så vis kan du ägna dina tankar åt något som är roligare än din ekonomi. 

Dessutom är det bra med en överblick av hushållsekonomin – vad kostar saker egentligen? Kan du minska vissa utgifter och på så vis köpa något roligare för de pengarna? 

Alternativt få mer pengar över att spara eller betala av lånet med. Du kan även på ett enkelt sätt se vad som skulle hända med din ekonomi om du blev sjukskriven eller t.ex. får ett nytt jobb där du måste köra bil istället för att ta tåget. 

Hur gör man en budget?

Innan vi drar igång med att göra vår budget så behöver du ta fram ett underlaget gällande din ekonomi. 

Det bästa är om du gör kontoutdrag från de konton du brukar betala ifrån eller kollar på transaktionerna på din internetbank.

Perioden bör helst vara ett år för att få med de eventuella utgifter som betalas årligen. 

1. Inkomster

Förmodligen vet du redan svaret på vilka dina inkomster är och hur mycket pengar du får. Det brukar vara enklare att ha koll på dem jämfört med sina utgifter.

Skriv ändå ner varje inkomst för sig och hur mycket du får varje månad och summerat varje år. 

Är det så att någon av dina inkomster varierar månad till månad så skriver du det lägsta beloppet. 

Inkomsten räknas alltid efter skatt, dvs det belopp som sätts in på ditt konto. 

2. Utgifter

Nu till det mest ögonöppnande. Oftast är det så att man har mer utgifter än vad man tror.

Fördelen är att du nu får chansen att ta bort utgifter som inte ger dig någonting tillbaka.

Vi på Vardagsekonomi har tagit fram en metodik för att strukturera din privatekonomi och att göra en budget är en del av den.

Se vår youtube-serie om hur du strukturerar din ekonomi.

Gör först en mall likt nedan som sedan används för att fylla i dina Återkommande Utgifter. Det kan vara Excel, papper och penna eller vår mobilapp.

Din Månadskostnad är din estimerade Årskostnad delat på 12 månader.

Skriv ner de Återkommande Utgifter du måste betala. Det är de utgifter där du får en faktura eller där pengar dras via autogiro. 
– Lån
– Försäkring
– Spotify
– Hyra

Sedan skriver du ner de andra Återkommande Utgifterna du vet kommer men som du inte får en faktura för.
– Mat
– Bränsle
– Sparande till julklappar
– Semester

Därefter summerar du alla dina Återkommande Utgifter längst ner.

Längst till höger på varje rad skriver du sedan ”Nöje” på de Utgiftstyper som är just Nöje. Resterande anses vara ”Livsnödvändiga”.

Nu har du gjort en lista på vilka dina återkommande utgifter är och hur mycket de kostar dig. Visst går det mycket pengar på ett år? Kan du sänka någon utgift eller till och med ta bort?

3. Sparande

Hur mycket man kan spara/investera varje månad är högst individuellt. Men genom att ha koll på sina Återkommande Utgifter så kan du på ett enkelt sätt se hur mycket du har möjlighet att spara/investera. 

Ta nu din månadsinkomst efter skatt som du skrev ner på punkt 1 och dra bort summan av månadens Återkommande Utgifter som du skrev ner i punkt 2. Hur mycket blir över? 

I det här fallet tar du
27 250 kr – 17 393 kr = 9 857 kr som blir kvar för att spara/investera och spendera på nöjen. 
Nu vet du att det finns utrymme att kunna spara.

Hade det inte funnits det så tycker jag att du bör se över dina återkommande utgifter om det går ta bort eller minska några av dem.

Ett riktmärke är att spara/investera cirka 10 % av din lön efter skatt, i det här fallet
10 % av 27 250 kr = 2 725 kr vilket verkar fungera bra. 

4. Resultat

Hur mycket pengar får du nu över varje månad?

  • Månadsinkomst: 27 250 kr
  • Återkommande Utgifter: 17 393 kr
    – Varav Nöje: 1 294 kr
    – Varav Livsnödvändigt: 16 099 kr
  • Sparande: 2 725 kr
  • Spendera på nöje:
    27 250 – 17 393 – 2 725 = 7 132 kr

Är det här bra eller dåligt?
Det finns egentligen inget som är bra eller dåligt utan det baserar sig på varje enskild persons förutsättningar.

Men om jag ska nämna några allmänna riktlinjer gällande fördelningen av din inkomst så bör

  • 10% vara sparande
  • 30% konsumerande
  • 60% till det livsnödvändiga

Den uppdelningen nämner jag endast för att du ska ha något konkret att jämföra med. Det är inget facit och det finns många olika åsikter om hur fördelningen bör se ut.

I vårt fall blir fördelningen:

  • Sparande: 2 725 kr (10%)
  • Konsumerande:
    1 294 kr + 7 132 kr = 8 426 kr (31 %)
  • Livsnödvändiga Utgifter:
    16 099 kr (59%)

Vardagsekonomi:s Budget

Grattis! Nu har du lärt dig göra en ekonomisk kalkyl! Men vad ska du med den till?

Istället för att din budget bara ska bli ett minne blått så använder du den i vår mobilapp Vardagsekonomi.

Vi på Vardagsekonomi har nämligen tagit fram ett enkelt sätt för hushåll att styra och strukturera sin ekonomi, där budgeten är grunden för att styra sin ekonomi bekymmersfritt. 

Jag hoppas att ordet Budget har blivit lite mer tillfredsställande i dina öron. Kanske förknippar du det nu med skratt, glädje och strålande sol. Förmodligen inte, men ett steg i taget 🙂